Igår satt jag och tänkte "Om jag bara skriver ett inlägg idag så har jag skrivit varje dag i en hel vecka. Det hade ju verkligen gett bra effekt på hela idén med att börja blogga på allvar och lyckas"
Sen skrev jag aldrig något. Jag spelade in en låt i stället, trots min förkylda stämma.
Typiskt mig.
27 februari 2008
25 februari 2008
BLT går in för att inte bli missförstådda
Vad finns det för rimlig mening med att använda en sådan vulgär förklaring på ett ord alla redan förstår? Dessutom i en morgontidning massvis med lättstötta personer antagligen läser.
Niklas Vestberg, vad händer?
TV4 anställde lite nya hallåor för ett tag sen. Ja, ett ganska bra tag sen.
En av dessa är Niklas Vestberg. Nu när jag skulle leta upp en bild på honom (den kommer i slutet) fick jag reda på att han tydligen har ett förflutet som musikalartist och han säger att han har "uppträdandeådran" i sig.
Jag kan förstå att det är just ett förflutet om hans "uppträdandeådra" innefattar att, i TV inför tusentals människor, stå med händerna i backfickorna hela tiden. Och jag menar verkligen hela tiden. Jag har då aldrig sett de någon annanstans. Till och med när det ser ut som han försöker sig på att vifta på något kroppsspråkaktigt sätt vägrar han ta ut händerna. Han står mer med händerna kvar i bakfickorna och gungar lite på tårna. Ja, ni vet nog hur det där typiska stå-med-händerna-i-backfickorna-och-gunga-lite-fram-och-tillbaka-movet ser ut.
Det är vanligt hyfs att inte stå med händerna i fickorna.
Jag bryr mig inte om folk gör det på stan eller liknande men står man i TV bör man fan klara det.
Vågar ingen på det där bygget säga till honom?
Försöker han skapa sig någon cool image?
Eller är det rentav så att han blivit av med båda händerna?
Är det alternativ 1 är det sjukt löjligt.
Är det alternativ 2 är det sjukt löjligt.
Är det alternativ 3 får jag lite dåligt samvete nu.
Ni som inte vet vem jag menar så lägger jag en bild här:
En av dessa är Niklas Vestberg. Nu när jag skulle leta upp en bild på honom (den kommer i slutet) fick jag reda på att han tydligen har ett förflutet som musikalartist och han säger att han har "uppträdandeådran" i sig.
Jag kan förstå att det är just ett förflutet om hans "uppträdandeådra" innefattar att, i TV inför tusentals människor, stå med händerna i backfickorna hela tiden. Och jag menar verkligen hela tiden. Jag har då aldrig sett de någon annanstans. Till och med när det ser ut som han försöker sig på att vifta på något kroppsspråkaktigt sätt vägrar han ta ut händerna. Han står mer med händerna kvar i bakfickorna och gungar lite på tårna. Ja, ni vet nog hur det där typiska stå-med-händerna-i-backfickorna-och-gunga-lite-fram-och-tillbaka-movet ser ut.
Det är vanligt hyfs att inte stå med händerna i fickorna.
Jag bryr mig inte om folk gör det på stan eller liknande men står man i TV bör man fan klara det.
Vågar ingen på det där bygget säga till honom?
Försöker han skapa sig någon cool image?
Eller är det rentav så att han blivit av med båda händerna?
Är det alternativ 1 är det sjukt löjligt.
Är det alternativ 2 är det sjukt löjligt.
Är det alternativ 3 får jag lite dåligt samvete nu.
Ni som inte vet vem jag menar så lägger jag en bild här:
24 februari 2008
U-sväng
När jag kör hem min flickvän och lämnat av henne så vänder jag aldrig runt utan fortsätter rakt fram och tar en annan väg hem.
En kort bit längre fram från hennes hus är det en såpass skarp kurva så man måste göra en u-sväng.
Jag älskar det!
En kort bit längre fram från hennes hus är det en såpass skarp kurva så man måste göra en u-sväng.
Jag älskar det!
23 februari 2008
Jag vann brons.
I en svettig lägenhet i stormiga Karlskrona vann jag brons i gårdagens bordshockeyturnering.
Gratulationer tas emot via kommentarer, mail, post, sms, samtal, röksignaler eller personliga besök.
Gratulationer tas emot via kommentarer, mail, post, sms, samtal, röksignaler eller personliga besök.
22 februari 2008
Bloggfråga bloggsvar 1
Anna frågade en fråga som jag inte kommer lyckas svara kortfattat på så vi tar det i ett helt blogginlägg. Jag snor konceptet lite från Martin Elissons blogg. (ena medlemmen i Hästpojken och sångare i gamla underbara Bad Cash Quartet)
För övrigt en trevlig blogg som alla bör kolla in då och då. Tyvärr har den inte RSS.
Jag vet inte riktigt när jag kände att jag inte kände för att bli äldre. Däremot vet jag vad som bidrog till känslan.
När jag gick på gymnasiet var jag en korkad, deprimerad idiot som gick in i den onda cirkeln att skolka en massa. Det slutade med att jag gick 1,5 år längre så istället för att gå ut gymnasiet som tonåring gick jag ut och skulle fylla 21 år 3 månader senare.
2 år liksom bara sprang förbi mig medan jag var kvar på samma plats. Nu fyller jag 22 om några dagar och jag har inte direkt kommit så mycket längre.
Jag har vänner som förlovat sig, gift sig, skaffat barn. Alla bor själva och några rentav i hus. Själv har jag inte pengar nog för att flytta hemifrån och som det ser ut kan jag inte lyckas med det på ett tag.
Så i grunden handlar det inte så mycket om att jag varken vill bli yngre eller att jag inte vill bli äldre. Det handlar snarare om att min ålder är äldre än vad jag kommit i livet, vilket är jävligt jobbigt.
Nu har jag dock fixat en plan för att försöka komma ikapp. Lite av en nödlösning då det var pga plugg jag kom efter i livet. Kanske är det också plugg som kan få mig tillbaka på rätt punkt.
Det finns något otalt mellan mig och att plugga och jag kanske faktiskt behöver visa för mig själv att jag kan klara det, för att förstå att jag faktiskt kan klara av ett jobb och då vågar ge mig på arbetsmarknaden lite aggressivare för att få ett.
Mitt mål för att hinna ikapp är att gå på Komvux i höst och fixa mig ett slutbetyg från gymnasiet.
Jag hoppas även att jag samtidigt kan hitta och komma in på någon folkhögskola som inte kräver slutbetyg. Då lyckas jag ju nämligen också att flytta hemifrån. Annars får det bli någon utbildning som kräver att jag flyttar till ny stad till våren, men i stort sett alla programutbildningar börjar väl tyvärr på hösten och då har jag lyckats fylla 23 och jag kan bara ana vilken ångest jag kommer ha om jag fortfarande bor hemma då.
Jag hoppas du blev nöjd med svaret, Anna.... och tack för kommentaren. Sådana vill vi ha fler utav!
Ikväll ska jag nog vara med i bordshockeyturnering och dricka öl så det är lika bra jag laddar upp med att... plocka ur diskmaskinen.
För övrigt en trevlig blogg som alla bör kolla in då och då. Tyvärr har den inte RSS.
Jag vet inte riktigt när jag kände att jag inte kände för att bli äldre. Däremot vet jag vad som bidrog till känslan.
När jag gick på gymnasiet var jag en korkad, deprimerad idiot som gick in i den onda cirkeln att skolka en massa. Det slutade med att jag gick 1,5 år längre så istället för att gå ut gymnasiet som tonåring gick jag ut och skulle fylla 21 år 3 månader senare.
2 år liksom bara sprang förbi mig medan jag var kvar på samma plats. Nu fyller jag 22 om några dagar och jag har inte direkt kommit så mycket längre.
Jag har vänner som förlovat sig, gift sig, skaffat barn. Alla bor själva och några rentav i hus. Själv har jag inte pengar nog för att flytta hemifrån och som det ser ut kan jag inte lyckas med det på ett tag.
Så i grunden handlar det inte så mycket om att jag varken vill bli yngre eller att jag inte vill bli äldre. Det handlar snarare om att min ålder är äldre än vad jag kommit i livet, vilket är jävligt jobbigt.
Nu har jag dock fixat en plan för att försöka komma ikapp. Lite av en nödlösning då det var pga plugg jag kom efter i livet. Kanske är det också plugg som kan få mig tillbaka på rätt punkt.
Det finns något otalt mellan mig och att plugga och jag kanske faktiskt behöver visa för mig själv att jag kan klara det, för att förstå att jag faktiskt kan klara av ett jobb och då vågar ge mig på arbetsmarknaden lite aggressivare för att få ett.
Mitt mål för att hinna ikapp är att gå på Komvux i höst och fixa mig ett slutbetyg från gymnasiet.
Jag hoppas även att jag samtidigt kan hitta och komma in på någon folkhögskola som inte kräver slutbetyg. Då lyckas jag ju nämligen också att flytta hemifrån. Annars får det bli någon utbildning som kräver att jag flyttar till ny stad till våren, men i stort sett alla programutbildningar börjar väl tyvärr på hösten och då har jag lyckats fylla 23 och jag kan bara ana vilken ångest jag kommer ha om jag fortfarande bor hemma då.
Jag hoppas du blev nöjd med svaret, Anna.... och tack för kommentaren. Sådana vill vi ha fler utav!
Ikväll ska jag nog vara med i bordshockeyturnering och dricka öl så det är lika bra jag laddar upp med att... plocka ur diskmaskinen.
21 februari 2008
Ännu mera skit.
Det känns så himla ironiskt. Jag hatar lite på Mera Nöje och nu när jag går in ser jag att de tagit in Charlotte Perreli för att blogga lite så här i schlager-tider. (Hon ska vara med i deltävlingen här i Karlskrona för er som missat det)
Har man läst mitt förra inlägg om sidan räcker det med att läsa Charlottes första inlägg för att förstå mitt illamående just nu.
Jag börjar tro att de har en praxis på att det måste användas minst 5 utropstecken varje gång.
I för sig snällt att de inte vill lämna tecknen själva, men då kunde de väl skippat det femte hjulet?
Har man läst mitt förra inlägg om sidan räcker det med att läsa Charlottes första inlägg för att förstå mitt illamående just nu.
Jag börjar tro att de har en praxis på att det måste användas minst 5 utropstecken varje gång.
I för sig snällt att de inte vill lämna tecknen själva, men då kunde de väl skippat det femte hjulet?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
